Stressen som inte existerat fortsätter att sprida ut sig i vår vardag. Vad menar jag med det kanske ni undrar då? Jo, att allt skulle vara klappat å klart när vi kom på plats är en önskan blott. Idag åkte vi ytterligare en "livet håller på att passera tur" med en dalla dalla-buss till sjukhuset för att få vårt ID-kort vilket ska vara ett tillträdesbevis för att få ta del av vården. Tror ni vi fick det? Tadaaaaa NEJ! Vi fick vänta, spela yatzy sen träffa vår handledare tillsammans med en annan man som bläddrade frustrerat i en mapp för att hitta våra namn. Jag kom aldrig fram till om han hittade oss bland alla 1000 papper eller om han skrev en ny ansökan på plats, men det löste sig! Jag citerar Louise "var nu allvarliga med tanke på hur mycket vi kan behöva ljuga"... Kontentan av dagens möte blev: imorgon ska vi komma åter för att betala för ID-kortet och sedan EVENTUELLT hoppa i våra ssk-kläder (det är lugnt vi klarar oss trots fem plagg kort).
Väl hemma i 1000 graders värme var det dags att ta ett dopp i poolen, vilken mer liknar en varm badtunna eldad och underhållen sedan tidig morgon en kall vinterdag i januari. Skön t, men varmt!
Just nu, i skrivandes stund sitter vi på Trinitibar och deltar i ett Quiz! Vi tävlar om cupcakes eller eventuellt hemkörd mat under namnet SWURS (the sweaty Swedish nurses). Efter rond 1/3 ligger vi långt i från prispallen!
